När Måne begynner sin färd över himlen
Dimma och molnstråk skymmer hans sikt
Den lövklädda mossmarken dämper din galdsång
I nattmörkrets våld vi lämnade äro
Då stiga de upp under lavar och moss
Ett myller av väsen från trollvärldens sal
Runt kala trädstammar smygo de kring
Illvilligt viskande gruvliga visor
Lås nu din dörr om du håller dig kär
Stäng varje fönster, var tyst där du är
Ty när timman är slagen och dagen förbi
Vi lämnar vår värld åt de andra däri
Irrbloss tändes i myrar och kärr
De spöklika söker din vilsna själ
För fastnad på mossen du kämpande sjunka
Och när kvällningen falla du tända ditt bloss
Bland stockar och stenar skogenstrollen lura
Längs stigarnas singrande barrtäckta band
De bergtagna sinnen som trollsalen skådat
De aldrig i hemmet sen finna sitt lugn
Nej, ingen är trygg i höstmörkrets natt
Så stanna i sugans skyddande vrä
För när frosten kläder de nakna träden
Ja, då begynner trollfolkens natt